Torsdag 8/9
Resan i sig var något, hmm, grabbig kan man säga. Resenärerna bestod av bloggredaktionen, Kristoffer, Magnus, Sami, Adam och Emil. Kristoffer är min rumskompis och Magnus är min kompis från Linköping. Sami, Adam och Emil är tre I:are från KTH. Ni skulle bli förvånad över hur många svenskar som pluggar här nere och i synnerhet hur många I:are som gör det. Efter onsdagens prövningar ute på stan i Singapore vaknar jag upp lite för sent och packar i all hast ner lite kläder i en väska och gör mig i ordning för att möta upp grabbarna ute vid MRT-stationen. Flygningen var den kanske obekvämaste jag upplevt, jag har aldrig sett ett flygbolag trycka in så många säten i ett plan tidigare och då har jag ändå åkt Ryan Air ett par gånger. Avstånden här i Asien är ganska stora också, att flyga till Hong Kong tar ca 3,5 timmar vilket kan vara lite jobbigt när man flyger över tropiska stormar och utan benutrymme.
Pre-flight kvalitetsläsning
Vårt hotell med det lite tveksamma namnet Dorsett Seaview, (var fanns själva havsutsikten?) låg i Kowloon, den del av Hong Kong som geografiskt sätt sitter ihop med Kina. Själva centrum av Hong Kong heter Hong Kong Island och det är också där de flesta skyskrapor ligger. Efter incheckning tog vi oss direkt till Lang Kwai Fong, Hong Kongs motsvarighet till Clarke Quay, ett underbart bardistrikt med lite upptrissade priser men med en ganska livlig och bra crowd bestående av locals, expat bankers med medföljande troféflickvänner samt turister. Jag älskar Clarke Quay, jag gillar till och med Ågatan i Linköping i viss utsträckning men det här är det bästa jag hittills upplevt bland de bargator jag besökt.
Tsin Tao (lokal öl) i en park tillsammans med de andra A-lagarna
Underbara Lan Kwai Fong
Adam och Emil
Hela gänget på vattenpipebaren
Även om Sami är bildskön, tjejen till vänster är bland de snyggaste jag någonsin sett.
Sa jag att resan var lite grabbig?
Mer Lan Kwai Fong
Fredag 9/9
Dagen började med en tur ner till Kowloons hamn där man har en bra utsikt över Hong Kong Island. Efter detta tog vi färjan över till Hong Kong Island och gick genom hela centrala affärsdistriktet. Jag tror att det är svårt för den som aldrig varit i denna del av världen att förstå hur mycket pengar som finns och strömmar in här. Vi såg något som vi trodde var en Armani-butik, vid närmare inspektion såg vi att det var en Armani-mall. Mercedes S500 är en dussinbil här, för att sticka ut ska du ha en Rolls Royce eller Bentley. Jag har aldrig sett så många Porschar på så liten yta tidigare för att nämna fler exempel.
En typisk gata i Kowloon
Nationalidolen Jackie Chan
Här med Hong Kong Island i bakgrunden
Finns det något vidrigare än rika kinesiska småknubbiga män? Jag tror inte det.
Häftiga skyskrapor på HK Island
Vår vandring slutade vid Victoria's peak tram station, en spårvagn som åker upp till Victoria's peak, en stor utsiktsplats vid toppen av en stor kulle med en häftig utsikt över hela Hong Kong Island. Jag fick känslan av att vi var där lite för tidigt, Victoria's peak ska nog upplevas i mörker när alla skyskrapor lyses upp.
Kristoffer och Sami i bakgrunden
Adam och Sami, Emil i bakgrunden
Den sena eftermiddagen bjöd på lite shopping i Kowloon, som hade ganska många marknade och småbutiker. Mitt enda inköp var en kavaj inför lördagens kasinobesök i Macau. Jag fick den för det överkomliga priset av 300 kronor, nedprutat och klart. Det är ganska roligt att handla av någon som inte pratar ett ord engelska. Han pratade bara Kantonesiska och brydde sig inte om att jag inte gjorde det. Jag pratade engelska och gestikulerade. På något sätt fungerar detta utmärkt ändå, ungefär som att handla i vilken butik som helst hemma i Sverige.
Tunnelbanan i Hong Kong
Lite shopping inför kasinobesöken
Kowloon kryllade av dessa marknader
Fredag i Hong Kong, en av världens coolaste städer innebär givetvis fest. Efter att ha ätit en något dyr middag på ett hotell i Kowloon sätter vi oss i en taxi till Soho, ett annat bar och nöjesdistrikt i närheten av Lang Kwai Fong. Hong Kong ligger egentligen på en stor kulle och hela stan har stora höjdskillnader. De har därför ett stort system av rulltrappor utomhus(!) mitt i stan. Efter att ha gått runt på ett stort antal barer vid Soho hittar vi oss ner till Lang Kwai Fong och samma bar med vattenpiporna som vi provade igår där vi spenderade ett antal timmar till denna fredagkväll.
Hong Kongs nattliv. Detta är en av de mer folktomma gatorna. Stureplan, någon?
Mycket San Miguel blev det.
Stammishak på Lan Kwai Fong numera.
Efter detta tar vi oss till en klubb på 30:nde våningen. Klubben har en stor utomhusbalkong med en grym utsikt över Hong Kong Island. Här tar tyvärr bilddokumentationen slut eftersom att batteriet i kameran tar slut. Även om bilderna tar slut så tar absolut inte kvällen slut. Några av höjdpunkterna:
This is not a dress rehearsal, this is it, my life...De flesta barer har stora högtalare ut mot gatan vilket gör att hela Lang Kwai Fong blir en utmärkt partyplats. Det har aldrig känts mer rätt att stå och dansa och dricka filippinsk San Miguel-öl ute på gatan klockan 4 på morgonen än det gjorde den här kvällen. Hur mycket jag än saknar familj och vänner hemma så har Sverige aldrig känts så litet och så B som det gjorde den här kvällen. I dessa euforiska ögonblick älskar jag Lan Kwai Fong, jag älskar Hong Kong och jag älskar Asien.
We're bankers...Vid 4-tiden bestämmer sig större delen av sällskapet att bege sig tillbaka till hotellet igen. Jag och Kristoffer bestämmer oss för att Lan Kwai Fong är alldeles för bra för att vi ska åka hem så tidigt. Efter att ha gått runt lite sätter vi oss på några stolar utanför en bar och beställer in lite öl. Vid den här tiden på dygnet är de flesta europeer och förvånansvärt många har kostym på sig. Vi vill givetvis inte vara sämre och lever oss in i rollen som två juniora bankers på en Singaporiansk bank. Några av de bästa konversationerna har vi tillsammans med en brittisk salesman och en kanadensare som gör sig en förmögenhet på att exportera kanadensiska svampar runt om i världen. En annan jobbar som Private Equity fund manager och vill bjuda oss fattiga stackare på en öl.
Lördag 10/9
Klockan 10 i 12 inser jag att det är dags att gå upp för att hinna med utcheckningen vid 12. Efter utcheckning åker vi ner till färjan som ska ta oss ut till Macau. För er som inte känner till Macau kan jag berätta att det är Asiens kasinostad nummer 1 och liksom Hong Kong en "special administrative region" av Kina. Det som många inte känner till är att Macau omsätter mer pengar än Las Vegas och växer något alldeles enormt.
Highrollers. Går det att förlora med denna outfit?
Stämningen är på topp. Förväntningarna är högt ställda.
Efter att vi checka in på hotellet i Macau och svidat om är det dags att "hit the casino". Kvällen börjar på Venetian, världens största Kasino. Jag har enorma förväntningar på Kasinoupplevelsen. Eftersom att jag är uppväxt i en småstad har jag spenderat mer än bara en timme vid Black Jack-bordet på krogen. När utelivet är så fruktansvärt dött och tråkigt har detta varit ett utmärkt sätt att döda många kvällar på. Inför Macau-resan slipar jag på mina card countings skill och pluggar lite basic strategy för att vara i form inför Black Jack-spelandet. Till min enorma besvikelse inser jag att den lägsta insatsen per hand är 200 kronor. Jag är van vid att spela för 20 kronor per hand.
Magnus hade också en helt sanslös kasino-outfit, också inköpt i Hong Kong.
Grattis Venetian Macau, nu öppnar Dressman...
Galna kineser står och spelar bort sanslösa summor på Baccarat
Världens största kasino, Venetian
Efter att ha lessnat på Venetian drar vi vidare till Hard Rock Hotels Casino som är lite roligare och har en något yngre crowd. Gamblingen går åt helvete som förväntat men den stora vinsten upptäcker vi när vi ska beställa öl i en bar. 10 kronor för ölen, vanligtvis kostar den 50 kronor vilket gör att vi faktiskt tjänar 40 kronor per öl vi dricker. Efter att ha tjänat in en stor summa pengar drar vi vidare till någon random nattklubb för att sedan dra vidare till ett annat kasino, Wynn. Vid det här laget är plånboken helt tom, jag är ganska full och trött och vill helst bara äta något. Vi drar till ett McDonalds utanför som ska vara öppet 24 timmar om dygnet, standardöppettider för alla McDonalds i Asien typ. Det visar sig vara stängt vilket är en fruktansvärd besvikelse.
Sami med sin 300-kronors vinst, inspelad på en 5 cents slotmaskin (!)
Det fanns ett antal kasinon i den här staden.
En liten tupplur på MGM Grand klockan halv 6 på morgonen.
Söndag 11/9
De sena nätterna börjar ta ut sin rätt på både kropp och hjärna. Söndagen spenderas vid slot machines på Wynn och MGM. Slot machines känns som ett ställe för alla som inte har pengar nog att spela vid borden. Här befinner sig nästan samtliga västerlänningar och en och annan kinesisk medelålders kvinna. Eftersom att vårt plan ska gå sent på kvällen spenderar vi nästan hela dagen på kasinona vilket är oerhört tröttsamt i längden. Macau känns som det ultimata beviset på hur galet fenomenet Kina är och hur mycket pengar som strömmar in här. Kineser står vid varje bord och spelar för sanslösa summor. De bord som vi får se är dessutom bara de vanliga spelbord. Om man spelar för mer pengar sitter man på high limits-avdelningarna och om man spelar för ännu mer spelar man på de delar av kasinot som du aldrig kan se om du inte blir inbjuden.
En intressant observation är också att det inte finns någon norm för hur man ska se ut om man är rik i Kina. I Sverige finns det ändå några attribut som folk som är rika eller vill vara rika har, t.ex. vattenkammade frisyrer, lejonmanar, blå skjortor och klubblazers. I Macau kan man se rika kineser sitta i shorts och T-shirts och betta flera kinesiska dagsmedellöner på ett roulettnummer.
Sammanfattning Hong Kong, Macau:
När jag sitter i taxin på väg hem sent på natten på East Coast Parkway och åker förbi hela Singapores centrala distrikt med alla skyskrapor ni kan se i denna bloggs rubrik upplever jag för första gången att Singapore känns litet. Innan vi åkte till Hong Kong hade jag en illusion om att det var som Singapore, kanske aningen större. Så här i efterhand kan jag konstatera några saker:
Singapore har en bra skyline nere vid Singapore River bestående av några häftiga skyskrapor. Hong Kong island är en stor skyline. Singapore är ganska diversifierat och har stora ekonomiska klyftor. Hong Kong är dubbelt upp i detta avseende. Utanför vårt hotell kunde man se skyskrapor blandade med något sunkigt nedlitet bostadshus med några uteliggare utanför. Jag vet inte om jag skulle kunna bo i Hong Kong en längre tid, kanske är det lite för galet, lite för smutsigt och högljutt för att orka leva där. En sak är dock säker, jag har aldrig känt att en stad är mer rätt och häftigare än jag gjorde under vår tid där. Jag älskade pulsen, jag älskade alla skyskrapor och att alla bankers satt i kostym och drack öl klockan 2 på natten på Lan Kwai Fong en torsdag kväll.
Macau då? Jag hade enorma förväntningar på Macau efter allt man hört om det. Efter att ha varit där kan jag konstatera att det låter roligare än vad det är. Kasinot är väl kul om man har pengar, men man måste ha ganska mycket av det för att det ska vara roligt. Macau som stad är inte heller så mycket att hurra för, kasinobyggnaderna är givetvis häftiga men det är inte Hong Kong och det är definitivt inte det Las Vegas som det vill efterlikna. Det är kul att ha varit där och sett allt men för den som planerar att åka till Hong Kong så kan jag rekommendera att skippa Macau och istället ta en extra dag i Hong Kong. Den staden är så magisk och har så mycket mer att erbjuda. En sak är säker, det är inte sista gången jag är där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar