Birthday party at Butter Factory

Igår var det dags för Magnus födelsedag och eftersom att det var en lördag åkte han självklart på att styra upp en bra födelsedagsfest. 300 dollar fattigare och med ett leende på läpparna så var ett birthday promotion package nere på Butter Factory fixat. Klubbinträden i Singapore är löjligt höga, ca 150 kronor för killar och lite billigare för tjejer. Det kan därför till och med vara prisvärt att beställa helrör och dylikt för att komma in gratis.

Förberedelserna var minutiösa. Superstark asiatisk Red Bull, gigantiska portioner wanton noodles för att stå sig en hel kväll och med ett glatt humör började vi med att dricka några öl på vår food court vid MRT:n. På kvällarna förvandlas denna food court till någon typ av social umgängesplats där folk sitter och dricker öl en hel kväll. Persongalleriet är helt osannolikt. Det finns till och med en tjej som går runt och säljer Tiger-öl på provision och ser till att man alltid har ett välfyllt glas. Till råga på allt är ölen inte dyrare än i supermarketen intill. Food courten har därför blivit något av ett favorithak att bara ta några öl på eller innan man åker ner till stan för att fortsätta festandet. En stor skillnad mot Sverige är att man kan ha såna här koncept i Singapore. Man ser aldrig folk som är för fulla och bråk existerar knappt.

Som den lokalpatriot jag är dricker jag Tiger. Tigertjejen på food courten är dessutom snyggare än Carlsbergtjejen

Vi är som en stor familj på food courten. 

Persongalleriet som sagt, här Jaromir Jagr med son. 

När timmen blir sen rundar vi av och sätter oss i en taxi i riktning mot Butter Factory. Klubben, som är en väldigt stylish hiphop-klubb har kanske Singapores bästa utsikt över vattnet och kasinobygget nere vid Marina Bay. Inte för att utsikten någonsin har varit ett skäl för att gå ut och klubba.

"This man saved my life!" Historien är lång men Kristoffer är känd som peanut guy på Butter Factory efter en incident tidigare där han ätit kycklingspett med jordnötssås  Jordnötsallergin tog honom i ambulans till sjukhuset där han blev inlagd över natten. Denna vakt styrde upp situationen och fixade ambulans.

Jag tänker inte gå in för mycket på vad som hände på Butter Factory. Bilderna får tala för sig själva. Låt oss bara säga att det var förmodligen en av de bästa utekvällarna i mitt liv. Några datapunkter från kvällen:

I'm big, I'm Swedish....I en incident som jag knappt såg men fick återberättad för mig senare så kom vakterna förbi Kristoffer och ville prata med honom. Kristoffer är närmare 2 meter och har kanske närmare 2 promille i blodet. Detta var tydligen jobbigt för de kortväxta asiaterna som dansade runt omkring honom. När vakterna berättar detta för Kristoffer och att han åker ut om han inte skärper sig så tar han fram hundögonen och säger I'm big man och tillägger I'm Swedish och trots det tillägget får han stanna kvar.

V.I.P.... I Singapore är drinkbordskulturen så utbredd och etablerat så att om man bokar sitt drinkbordspaket på onsdagen så får man några träpallar vid sidan av dansgolvet. Vipkön in är även den nästan lika lång som den vanliga kön. Som utlänning kan man inte förvänta sig någon specialbehandling alls heller. De asiatiska tjejerna kommer inte dansa med dig och ingen höjer på ögonbrynen för att du är vit.

 

 

 

Nån som har sett för mycket F1 på sista tiden. Notera utsikten i bakgrunden.

Sami och jag

Kristoffers favoritsport. Leta upp den kortaste tjejen på dansgolvet och ta kort.

Jag och ....jag måste bli bättre på att komma ihåg namn på asiater.

 

Så här såg det ut mest hela kvällen. Ett gäng glada gringos.

Nappflaskan kom fram vid småtimmarna

Team Sweden

 

 

 

Någon beskrev det som att det spårade ur.

Tiia, jag och Emil

 

Grabbar, det är nog dags för er att gå snart

 
Följande parti är lite suddigt och oklart. Vittnesmål rapporterar om någon form av halvbrottningsmatch på asfalten nere vid kajen mellan Kristoffer och mig. Under de följande timmarna försvinner Kristoffers mobil. Vi råkar även välta en soptunna på vägen mellan taxin och dörren. Inte med mening förstås, i Singapore kan man få caning (spöstraff) för vandalism.

Efter att jag, Kristoffer och Magnus gått vinglat ut från krogen får Magnus den briljanta idén att vi ska ta oss till ett nattöppet Carl's Jr för att äta något. Carl's Jr är en amerikansk hamburgerkedja som gör grymt goda och stora hamburgare med sloganen "It's gonna get messy". Perfekt fyllekäk med andra ord och desperat letar han en taxichaufför som har någon aning om var det ligger. När ingen hittar drar han chansningen, "just go east on the fucking highway and I point it out". 10 minuter senare står vi utanför Carl's Jr längs East Coast Parkway mitt i natten. Settingen är helt surreal och är så långt bort från nattlivet i centrala Singapore som går att komma. Det känns lite som att jag är i ett annat land, jag ser inga bilar och inga människor. Annars brukar Singapore som är så enormt tätbefolkat aldrig bjuda på en lugn och tyst plats. Efter att ha bokstavligt talat vräkt i mig en Western Bacon Thickburger beger vi oss hemåt. Födelsedagsbarnet Magnus bestämmer sig för att sova hos oss (vi har aircon till skillnad från honom) så han lägger sig på en bäddmadrass och får en handduk som täcke.

Jag vaknar nästa morgon med en rejäl huvudvärk men med ett leende på läpparna, som brukligt efter en "where the fuck are my pants"-fylla. Med gemensamma ansträngningar lyckas vi pussla ihop gårdagen bit för bit, även om några moment kanske är bäst att glömma. Kristoffers ansträngningar med kameran resulterade i en bildskatt på inte mindre än 150 bilder. Facebook-kommentarer som "team sweden was totally hammered" och liknande vittnar om en bra festkväll. En sak är säker, vi kommer aldrig kunna gå på Butter Factory igen. Även om vi mot förmodan skulle bli insläppta kommer vi aldrig kunna uppleva magin som fanns där den 3 oktober 2009.