fredag 26 februari 2010

Reflektion: Skoluniform

I gammal brittisk anda så tillämpas skoluniform i Singapore. Denna, något förlegade klädsel, bärs av alla skolbarn upp till och med motsvarande gymnasienivå. Standard skoluniform består av en kortärmad vit skjorta och slacks för killar (alltid några storlekar för stora), och för tjejer gäller oftast någon kjol och blus typ. Skolklasserna ser därför oerhört prydliga och duktiga ut när man ser de runt om i Singapore.

Detta krav på skoluniform upp till universitetsnivå har lett till att studenterna gjort en ganska remarkabel helomvändning på universitet. Här är standard skoluniform shorts, en ful t-shirt och flip flops, oavsett om man läser på business school eller engineering/science. Klädkombinationerna som man kan se på NUS är ofta till och med värre än de man kan se i B-huset hemma i Linkan. Denna protest mot år av skoluniformsförtryck före universitetet tillämpas av så gott som alla, give or take några få som går i snygga kläder jämt. I Linkan går de flesta (I)-studenter klädda i något som ligger i spannet casual-smart casual, oavsett vad man ska göra i skolan. 

På NUS finns det egentligen bara ett tillfälle när studenterna tar på sig något vettigt, nämligen när det vankas presentation. Just denna vecka verkar det vara extremt många presentationer. Detta märker man när ens klasskompisar har bytt ut den urtvättade t-shirten mot vit skjorta, surfshortsen mot kostymbyxor och flip flopsen mot blankputsade finskor. Och den enda effekten det får är en kvarliggande känsla av obekvämhet, både hos bäraren och betraktaren. 

Recess week i Thailand


Som läsare av bloggen redan vet hade jag storfrämmande över recess week. Pernille hade satt sig på ett flyg från ett kallt och vintrigt Köpenhamn för att hälsa på mig under 10 dagar. Efter en tisdagskväll och onsdag i Singapore flög vi till Thailand på torsdagen för att sola och bada och allt annat man gör i Thailand. 



Phi Phi island åkte vi INTE till eftersom vi varit där redan men vi bytte färja där för vidare färd mot Koh Lanta.



Koh Lanta




Vi spelade en hel del "Casino" vilket var det officiella kortspelet under resan. Från början var jag något av en novis men efter hand blev jag bättre och bättre och stundtals dominerade jag spelet.





Vi åkte på en kajaktur där vi paddlade bland kalkstensgrottorna.



Koh Lanta är en ganska platt ö med bra vägar (med Thailandsmått). Det är därför lätt och bra att hyra moppe för att ta sig runt, något som vi gjorde vid flera tillfällen.
Vi åkte bland annat upp till en viewpoint, med nice utsikt över hela Koh Lanta. På alla hjärtans dag hade vi tänkt ta en liten roadtrip till södra änden av ön för att äta på en restaurang som var rekommenderad i Lonely Planet. Efter en ganska lång körning tog den asfalterade vägen slut och ersattes av partier med grus/sand-väg. Den moppe vi hade hyrt var inte riktigt byggd för terrängen och efter att vi fortsatt en ganska lång bit in på vägen i kolmörker kom vi till en lång backe där moppen slutligen sade ifrån. Snopen tvingades jag att leda moppen en bit nedför backen där vi fick vända om.

Vi tvingades att stanna och tanka, något som görs längs vägen där bensinen säljs flaskvis i spritflaskor. 
Bilden av misslyckandet. Tack Lonely Planet för ett bra restaurangtips. 

Till slut fann vi en bra restaurang där vi satte oss. I sedvanlig ordning körde Thailändarna eldshow nere på stranden. 






Att ta sig runt i södra Thailand är enkelt, billigt och framför allt väldigt härligt eftersom man kan åka båt överallt. Resdagarna behöver därför inte kännas som bortkastade dagar eftersom man får njuta av södra Thailands otroligt häftiga skärgård samtidigt som man kan bättra på sin egen solbränna. Efter 4 dagar på Koh Lanta åkte vi till Railay beach i Krabi.

Vackra Railay beach.


På kajaktur runt Railay. Alla klippor och öar runt om Railay ser ut som på bilderna. På grund av kalkstensklipporna är Railay ett av de bästa ställen i världen för klättring. Något som även vi provade på under en eftermiddag. 


Jag i full färd med att besegra berget. 
Pernille diskuterar taktik med vår klättringsinstruktör.
Pernille på väg till toppen. Som ni ser var det inga dåliga klippor vi klättrade uppför.

Det var otroligt kul att klättra och betydligt lättare än vad jag hade trott. När vi kom fram till den första väggen trodde jag att det var ett skämt. Vi hade ändå signat upp för en beginners course och jag trodde att man skulle börja med någon mindre sten att övningsklättra upp för. Efterhand visade det sig inte vara så svårt som det verkade, jag undvek i möjligaste mån att titta ner och försökte klättra upp så snabbt som möjligt för att undvika höjdskräcken.



Longtailbåttur runt öarna utanför Railay. 

På väg hem på båten.

I egenskap av reseledare var jag bland annat ansvarig för att alla transporter skulle flyta på smidigt. Jag höll därför på att göra bort mig rejält när vi skulle ta färjan hem från Railay till Phuket för att ta vårt flyg som gick med ganska liten marginal. Färjan skulle enligt biljetten åka kvart över 3 och vi skulle befinna oss utanför ett hotell klockan 3 för att ta en mindre båt ut till färjan. Punktliga som vi var infann vi oss exakt klockan 3 utanför hotellet och möttes då av ett "boat left alreddi, sorry". Med en puls som närmade sig 200-strecket och den kalla känslan av svett som rinner ut ur porerna försökte jag förklara för tjejen som jobbade att vi absolut inte kunde missa båten och att de fick lösa det eftersom vi inte hade gjort något fel. Som tur var ringde hon färjan så att den väntade in oss och vi kunde utan större problem ta oss tillbaka till Singapore igen. En sista dag i Singapore fick runda av vår fantastiska gemensamma semester. 



tisdag 9 februari 2010

Recess week/chinese new year

Tiden har gått vansinnigt fort sedan jag började skolan igen för ungefär en månad sedan i Singapore. Kurserna börjar nu komma igång på allvar och alla midterms ligger och lurar runt hörnet. Recess week, den gudomliga lovvecka som finns varje termin är redan nästa vecka. Tråkigt nog ligger denna under Chinese New Year, som är Singapores överlägset största högtid på året. Under nyåret är det väldigt många som passar på att åka iväg för att semestra. Detta reflekterar sig inte minst i flygbiljetterna som är minst dubbelt så dyra som i vanliga fall till nästan alla destinationer.

Mitt schema i skolan är ganska, för att inte säga väldigt, lugnt. Jag har nästan bara klasser måndagar och tisdagar samt en lektion varannan onsdag. Därmed inte sagt att skolan är slapp, jag har hittills haft väldigt många olika assignments att göra vilket kan vara väldigt tidskrävande. Mitt slappa schema innebär dock i slutändan att jag nästan aldrig har något problem att avsluta skolveckan på tisdag vilket jag tänkte göra idag.

Om mindre än två timmar åker jag ut till Changi för att hämta Pernille, som kommer och hälsar på. Vi kommer att vara i Singapore fram till torsdag då vi åker till Thailand för en veckas semester. Vi flyger till Phuket och åker sedan vidare till Koh Lanta i några dagar för att sedan åka till Railay Beach.

Uppdateringarna kommer vara sparsamma under tiden men bloggredaktionen lovar att njuta!

Mitt jullov - Sista delen, Thailand

Efter att ha varit i Vietnam i strax över en vecka flög vi till Thailand för att avsluta vår semester. Då vi varit i Bangkok många gånger tidigare stannade vi bara två nätter (en heldag) vilket kändes ganska lagom. 


När man reser med två systrar blir det oundvikligt en hel del shopping, så även i Bangkok. Efter en kompromiss mellan främst Julia och övriga familjen begränsades shoppingen till förmiddagen. 
Shoppinggalen Julia utanför MBK, ett av Bangkoks många shoppingcenter

Det är svårt att kalla Bangkok vackert men det har ändå en speciell charm med floden som rinner igenom staden. Byggnaderna är ganska tråkiga och gråa, trafiken är stökig och gatorna är smutsiga. Ändå har staden en själ, något som jag ibland kan sakna i sterila (men ack så komfortabla) Singapore. Vår eftermiddag i Bangkok spenderades på en longtail-båt på tour genom Bangkoks häftiga flodsystem. 





Vi hamnade av slump/misstag på en snake farm längs floden vilket kändes som en riktigt stor turistfälla. Det var ett ganska sorgligt ställe med en massa djur instängda i små burar. Den enda behållningen var en ganska häftig ormshow. 

Bangkok by the river

Det kanske häftigaste med Bangkokvistelsen var när vi åkte upp roof top baren Vertigo. Ett tak som var helt omgjort till en bar på toppen av en ganska small, hög hotellbyggnad. Efter att ha varit på en del häftiga skybarer/roof top bars runt om i Asien försökte jag spela oberörd inför familjen, som givetvis var helt lyriska. Denna bar var dock bland det häftigaste jag någonsin varit på, baren/restaurangen tog upp nästan exakt hela taket och känslan av höjd blev ganska påtaglig när man var nära kanten. Dessutom var byggnaden så pass smal att man kunde känna en viss sjösjuka på grund av att hela byggnaden gungade svagt. Jag tog tyvärr inte med kameran men jag bjuder på en internetbild av hur  det såg ut. 

 
Efter två nätter i Bangkok åkte vi tidigt på morgonen ut till Pattaya, ett ställe ute vid kusten, inte så långt ifrån Bangkok med bil. Pattaya som sådan är väl, e..hum, aningen shabby men vi bodde på en väldigt bra resort en bit utanför där vi tidigare varit. 
Poolen där en oproportionerligt stor del av tiden spenderades.





Dagarna i Pattaya bestod mest av häng på stranden, badande, äta god mat och sådant som man gör i Thailand. Jag och Cecilia passade även på att dyka en dag vilket var kul. Vattnet i den här delen av Thailand är inte lika klart som i andra delar men jag blev ändå väldigt positivt överraskad av själva dykningen. Sikten var bra och vi såg en hel del häftiga koraller och fiskar även om det kanske inte är helt jämförbart med dykningen i södra Thailand. 



Cilla och farsan vid poolen

Efter några härliga dagar i Thailand var således dags för de att åka tillbaka till Sverige och för mig att åka tillbaka till Singapore och börja mitt vanliga liv igen. Jullovet och de resor jag gjorde innebar att jag i princip fick 6 veckor av slappande vilket var väldigt avkopplande men också smått uttråkande efter ett tag. Jag hade absolut inget emot att börja plugga igen efter denna långsemester. 

Ett fenomen som jag observerade var att jag kanske har blivit bortskämd med alla fantastiska resmöjligheter när man bor i Singapore. När Pappa sa, och det sa han ofta, att vi skulle fundera på hur bra vi hade det just i denna stund så tänkte jag mest på att jag kan göra detta när som helst och att det kanske inte var något jättespeciellt för mig. Detta kommer man förmodligen ångra när man sitter hemma i Sverige om ett tag och tänker tillbaka på den underbara tid man haft och de fantastiska resor man gjort. 

Mitt jullov - Vietnam del 2

En fantastisk feature med att plugga i Singapore är att man har ganska mycket ledigt. Till exempel har vi en lovvecka per termin samt ett nästan 6 veckors långt jullov. Att dessutom resmöjligheterna är som de är gör inte saken sämre. Efter att ha kommit tillbaka från Phi Phi - Vietnam - Boracay firade jag julen hemma hos Håkan med familj i Singapore (se tidigare inlägg). Den 27:e december satte jag mig återigen på ett plan till Vietnam för att träffa familjen, som reste ner efter jul för att träffa sin förlorade son och ha några veckors semester.

En liten reflektion i sammanhanget var att jag flög till Vietnam med Lion Air, vilket som på förhand såg ut att kunna bli en av de sista flygningarna jag skulle göra. Lion Air är ett Indonesiskt lågprisflyg som inte får flyga inom EU på grund av att de inte lever upp till EU:s flygsäkerhetskrav. Därför blev jag oerhört positivt överraskad när jag satte mig på det splitternya planet och blev betjänad av mycket trevliga indonesiska flygvärdinnor, jag blev till och med "uppgraderad" till en av platserna vid nödutgången där jag kunde njuta av extra benutrymme. Min poäng med att berätta detta var alltså att man inte ska döma hunden efter håren, och att min Lion Air-upplevelse var flera gånger bättre än de flesta SAS-flygningar jag gjort under åren. 

Efter ett kärt återseende med familjen på flygplatsen så åkte vi till Vung Tau, ett semesterställe en bit utanför Saigon. Av ganska förståeliga skäl så var vi de enda svenskar som hittat dit, förmodligen de första svenskarna någonsin förutom Håkan som hade varit där innan med sin familj och därför rekommendera att vi skulle åka dit. Pappa, som aldrig någon skulle åka på charterresa med risk för att verka svennig nappade givetvis direkt. 

Vung Tau harbourfront

"Ska de vara så bleka?" var en av de frågor jag ställde mig när jag såg min familj. Jag hade glömt att Sverige var ett köldbitet land i norden där man får vara glad om man kommer upp i ett par soltimmar i november. Att bli brun var därför föga förvånande något av huvudmålet för mina systrar denna resa. Dagarna i Vung Tau spenderades därför till stor del på hotellets solstolar i liggande ställning. Jag tror aldrig att jag har läst fler böcker under kortare tid än jag gjorde de första tre dagarna i Vung Tau.



Twisted Sisters

Även nyårsaftonen spenderades i Vung Tau. I desperat jakt efter något lite mer västerländskt ställe att fira detta så hamnade vi till slut på ett "New Years countdown party" på ett hotell i Vung Tau. Efter middag på vårt eget hotell åkte vi dit i hopp om att få uppleva ungefär den stämning som kan tänkas råda på Times Square samma afton i en annan del av världen. Förväntningarna var kanske orimligt högt ställda men till vår stora besvikelse fanns inga fyrverkerier överhuvudtaget. Istället fick vi se fyrverkerierna smälla av på en storbildsskärm efter en ganska misslyckad nedräkning (min nya HTC Hero visade google-syncat tiden till 11.58). Det mest positiva som kom ut ur partyt var att det var free flow på champagne (rysk). 

Efter att ha varit i Vung Tau strax under en vecka styrde vi färden mot Saigon, en stad jag mer och mer kommit att gilla under mina besök där. 

Julia under ett försök att korsa gatan

Gammal svensk propaganda-affisch på Krigsmuseet. 

Det är svårt att beskriva Saigon för någon som aldrig varit där men det kan beskrivas som ett mer eller mindre organiserat kaos. Smutsigt, stökigt, mopeder överallt, människor överallt men framför allt väldigt charmigt. Detta är så långt ifrån Singapores löjligt organiserade trafik och rena gator som man kan komma vilket är på ett sätt ganska befriande. Detta var min tredje gång i staden och jag har kommit att gilla den mer och mer för varje gång. Det finns kanske inte jättemycket saker att se i Saigon men en av höjdpunkterna är att bara gå runt i staden och uppleva det stillsamma lugnet som infinner sig i en stad full av kaos. 


En av höjdpunkterna av hela Vietnam-vistelsen var när vi åkte ut till Trucs systers restaurang en bit utanför Saigon. En otroligt fin och mysig restaurang belägen mitt i en väldigt vacker park. Maten var bland det bästa jag ätit i Vietnam och således också bland det bästa jag ätit i Asien.



Familjen + Trucs systerson som var vår chaufför/guide under dagen.

Efter några dagar i Saigon lämnade vi Vietnam och åkte till Bangkok. Mer om detta i ett senare blogginlägg.