fredag 11 september 2009
torsdag 10 september 2009
Helgen i bilder, del 1
Den gångna helgen spenderades till stor del i det Nytorpska residenset i Singapore. På eftermiddagen stod golf på schemat, vi åkte till en driving range i närheten och slog några hinkar. Vi körde lite golf clinic med min nya kamera för att kunna upptäcka alla misstag genom hela svingen.
Håkan i uppsvingen. Notera att högerarmen ligger lite för lågt.
Anna ser lite skeptisk ut. Hon är lite för ung för att uppskatta en bra pool.
Efter detta åkte vi hem till Håkan och badade med Anna, min kusin på strax över ett och ett halvt år. Anna är den absolut sötaste unge som finns och hon förgyller allas våra liv. Truc (Håkans fru) hade en kompis på besök vars barn också var med. En rolig och livlig liten flicka på fyra år. Anna och Cindy hade roligt tillsammans, även om de inte alltid kom bra överens. Efter middagen och lite lek med Anna och Cindy såg vi några avsnitt av Flight of The Conchords. När man inte har en TV hemma uppskattar man all TV-tid man kan få. 
Anna lite trött
Anna borstar katten
Världens sötaste unge
Housewarming
Igår var jag på ett housewarming party i Holland Hill, alldeles i närheten av där jag bor. Det bor ett gäng supertrevliga norska och danska tjejer där i en stor och fin lägenhet. Några punkter från festen.
Its getting hot in here.....Visst är det skönt med soligt och varmt väder. I dagarna har det varit fruktansvärt varmt och soligt här, så varmt att varenda fem-minuters promenad förvandlar dig till en vandrande svettfläck. Innan vi gick till festen igår så åt vi middag uppe i Holland Village, alldeles i närheten av Holland Hill. Det ska tydligen vara "gångavstånd" och jag är med ett gäng tyskar och de är alltid så dumsnåla så att de inte vill åka taxi. Jag föredrar taxi framför promenad av två skäl. 1) Det är billigt, särskilt om man är mer än en. 2) Det finns AC i taxin. Hur som helst, vi börjar gå mot Holland Hill och efter 10 minuter inser vi att vi är hopplöst vilse i ett tyst villaområde och efter ytterligare 20 minuter har vi hittat rätt. 30 minuters gångpromenad i 30-gradig värme och 110% luftfuktighet är helt fruktansvärt. Jag skojar inte när jag säger att min tröja var sjöblöt av svett. Detta är egentligen endast obehagligt för en själv eftersom svett inte luktar i Singapore.
Norwegian girls.....Jag vet inte om det är genetiskt betingat eller om det beror på överflöd av oljepengar. Den genomsnittliga norska tjejen ser helt enkelt väldigt bra ut. Lägg till språket med den norska trevliga klangen och jag är helt såld.
Bye bye student room....Jag, Anton och Magnus har börjat scouta lite efter en lägenhet att flytta in i nästa termin. Skulle det inte vara så förbannat dyrt hade jag flyttat in direkt. Tjejernas lägenhet kostar ca 5000 kronor i månaden per person för en stor fyrarummare med bra läge. Hade jag inte bott för 2000 kronor i månaden i ett ännu bättre läge hade det känts värt det. Det fungerar bra att bo som jag gör men jag skulle inte tacka nej till något fräschare och större och jag skulle inte alls tacka nej till att ha en swimming pool och squashbanor i källaren. Jag skulle också uppskatta att ha en maid som stryker mina skjortor. 3000 kronor är dock ganska mycket pengar att betala i merkostnad (en bättre baliresa i månaden). En kommentar från en av tjejerna igår: "Vi bor bra här och det är så billigt också", då förstod jag att boende i Oslo kanske är dyrare än i Linkan.
Its getting hot in here.....Visst är det skönt med soligt och varmt väder. I dagarna har det varit fruktansvärt varmt och soligt här, så varmt att varenda fem-minuters promenad förvandlar dig till en vandrande svettfläck. Innan vi gick till festen igår så åt vi middag uppe i Holland Village, alldeles i närheten av Holland Hill. Det ska tydligen vara "gångavstånd" och jag är med ett gäng tyskar och de är alltid så dumsnåla så att de inte vill åka taxi. Jag föredrar taxi framför promenad av två skäl. 1) Det är billigt, särskilt om man är mer än en. 2) Det finns AC i taxin. Hur som helst, vi börjar gå mot Holland Hill och efter 10 minuter inser vi att vi är hopplöst vilse i ett tyst villaområde och efter ytterligare 20 minuter har vi hittat rätt. 30 minuters gångpromenad i 30-gradig värme och 110% luftfuktighet är helt fruktansvärt. Jag skojar inte när jag säger att min tröja var sjöblöt av svett. Detta är egentligen endast obehagligt för en själv eftersom svett inte luktar i Singapore.
Norwegian girls.....Jag vet inte om det är genetiskt betingat eller om det beror på överflöd av oljepengar. Den genomsnittliga norska tjejen ser helt enkelt väldigt bra ut. Lägg till språket med den norska trevliga klangen och jag är helt såld.
Bye bye student room....Jag, Anton och Magnus har börjat scouta lite efter en lägenhet att flytta in i nästa termin. Skulle det inte vara så förbannat dyrt hade jag flyttat in direkt. Tjejernas lägenhet kostar ca 5000 kronor i månaden per person för en stor fyrarummare med bra läge. Hade jag inte bott för 2000 kronor i månaden i ett ännu bättre läge hade det känts värt det. Det fungerar bra att bo som jag gör men jag skulle inte tacka nej till något fräschare och större och jag skulle inte alls tacka nej till att ha en swimming pool och squashbanor i källaren. Jag skulle också uppskatta att ha en maid som stryker mina skjortor. 3000 kronor är dock ganska mycket pengar att betala i merkostnad (en bättre baliresa i månaden). En kommentar från en av tjejerna igår: "Vi bor bra här och det är så billigt också", då förstod jag att boende i Oslo kanske är dyrare än i Linkan.
söndag 6 september 2009
Ny kamera
Fredagen började med ett inköp av en ny kamera. En Canon EOS 500D fick det bli på en elektronikaffär i Holland Village. Under den senaste veckan har jag gjort en ganska grundlig genomgång av priserna här i Singapore på olika ställen. Jag har varit på alla möjliga och omöjliga ställen och jämfört priser, prutat och bråkat med försäljare. Sim Lim Square heter ett stort elektronikvaruhus där man troligtvis hittar de bästa priserna i Singapore. Varuhuset består av en mängd småbutiker där alla säljer nästan exakt samma saker, kameror, datorer, mobiltelefoner och allehanda elektronik. Priserna är aldrig fasta utan det är alltid en förhandlingsfråga. Några intressanta försäljningstaktiker som nyttjas är:
The Tourist Scalper.......Ge ett pris som är löjligt högt och hoppas att den fete brittiske turisten ändå kommer att tycka det är billigare än i hemlandet och slå till. En riktig sluggervariant av försäljning, ändock väldigt effektiv när den fungerar. Metoden kan bara utnyttjas av de butiker som ligger närmast ingången. Den som går in i varuhuset kan med fördel gå runt och pruta och kolla priser på alla ställen så marknadspriser etablerar sig relativt snabbt.
Up-selling.......Alla utnyttjar detta. Du frågar efter en specifik kamera och pris. Efter att du får känna och klämma lite på den så frågar försäljaren något i stil med "Why you want this lah? This is no good" och försöker pracka på dig en mycket dyrare kamera eller något som han har bättre marginal på. Ett exempel: Jag fick ett pris på en Nikon D5000 på 800 dollar. Försäljaren är lite motvillig till att sälja, berättar hur dåligt standardobjektivet är och tar genast fram ett nytt Sigma-objektiv och monterar på. Han visar sedan hur bra objektivet är och hur skarpa bilder man kan ta och så vidare. När jag frågar efter ett pris så kommer miniräknaren fram och försäljaren berättar vilken fantastisk deal detta är, nedsatt från 1700 till 1500 dollar. Jag som aldrig skulle köpa något utan att göra en grundlig research innan tackar för mig och går därifrån. När jag kommer hem så börjar jag räkna på det där. 700 dollar för ett objektiv är 3500 kronor. I Sverige kan jag köpa motsvarande objektiv för 3200 kr. Troligtvis hade försäljaren ingen vinstmarginal alls på att sälja bara kameran och försökte ta ut hela vinsten på att sälja objektivet svindyrt. Så snyggt och så sofistikerat att man blir imponerad.
Scams......Det svåra med att handla på Sim Lim är att man måste ha koll på allt. Finns internationell garanti? Får jag stämpel på garantikortet? Ingår batteri när jag köper en kamera? Ingår momsen? Är produkten använd redan? Köper man en kompaktkamera för ett par tusen kanske man kan leva med att garantin inte gäller överallt. Köper man en systemkamera för dyra pengar så vill man ha allt i ordning.
Första gången på Sim Lim var ganska rolig och underhållande. Efter ett tag blir det bara tröttsamt och man längtar efter att bara få gå in i en riktig butik och prata med riktiga försäljare. Efter ett tips av Håkan så åkte jag till Parisilk Electronics i Holland Village. Deras priser ligger strax ovanför Sim Lim Square-priser men är förmodligen de bästa priserna i Singapore om man vill ha en riktig butik. Efter att ha känt och klämt på en Canon och en Nikon i en halvtimme tillsammans med en duktig och kunnig försäljare så slog jag till på en Canon. Mycket nöjd och många tusenlappar fattigare åkte jag hem.
The Tourist Scalper.......Ge ett pris som är löjligt högt och hoppas att den fete brittiske turisten ändå kommer att tycka det är billigare än i hemlandet och slå till. En riktig sluggervariant av försäljning, ändock väldigt effektiv när den fungerar. Metoden kan bara utnyttjas av de butiker som ligger närmast ingången. Den som går in i varuhuset kan med fördel gå runt och pruta och kolla priser på alla ställen så marknadspriser etablerar sig relativt snabbt.
Up-selling.......Alla utnyttjar detta. Du frågar efter en specifik kamera och pris. Efter att du får känna och klämma lite på den så frågar försäljaren något i stil med "Why you want this lah? This is no good" och försöker pracka på dig en mycket dyrare kamera eller något som han har bättre marginal på. Ett exempel: Jag fick ett pris på en Nikon D5000 på 800 dollar. Försäljaren är lite motvillig till att sälja, berättar hur dåligt standardobjektivet är och tar genast fram ett nytt Sigma-objektiv och monterar på. Han visar sedan hur bra objektivet är och hur skarpa bilder man kan ta och så vidare. När jag frågar efter ett pris så kommer miniräknaren fram och försäljaren berättar vilken fantastisk deal detta är, nedsatt från 1700 till 1500 dollar. Jag som aldrig skulle köpa något utan att göra en grundlig research innan tackar för mig och går därifrån. När jag kommer hem så börjar jag räkna på det där. 700 dollar för ett objektiv är 3500 kronor. I Sverige kan jag köpa motsvarande objektiv för 3200 kr. Troligtvis hade försäljaren ingen vinstmarginal alls på att sälja bara kameran och försökte ta ut hela vinsten på att sälja objektivet svindyrt. Så snyggt och så sofistikerat att man blir imponerad.
Scams......Det svåra med att handla på Sim Lim är att man måste ha koll på allt. Finns internationell garanti? Får jag stämpel på garantikortet? Ingår batteri när jag köper en kamera? Ingår momsen? Är produkten använd redan? Köper man en kompaktkamera för ett par tusen kanske man kan leva med att garantin inte gäller överallt. Köper man en systemkamera för dyra pengar så vill man ha allt i ordning.
Första gången på Sim Lim var ganska rolig och underhållande. Efter ett tag blir det bara tröttsamt och man längtar efter att bara få gå in i en riktig butik och prata med riktiga försäljare. Efter ett tips av Håkan så åkte jag till Parisilk Electronics i Holland Village. Deras priser ligger strax ovanför Sim Lim Square-priser men är förmodligen de bästa priserna i Singapore om man vill ha en riktig butik. Efter att ha känt och klämt på en Canon och en Nikon i en halvtimme tillsammans med en duktig och kunnig försäljare så slog jag till på en Canon. Mycket nöjd och många tusenlappar fattigare åkte jag hem.
lördag 5 september 2009
Det bästa med Singapore, del 1: Maten
Färskpressad mangojuice och en Black Pepper Beef Wok
Att äta mat är en av de två nationalsporterna i Singapore (den andra är shopping). Nästan oavsett var du befinner dig finns inom 100 m radie minst två bra matställen. Mat är generellt riktigt billigt också. Om man äter på en food court, vilket jag oftast gör, kostar en måltid sällan mer än 4 dollar (20 kr). På NUS tycker folk att detta är orimligt dyrt, därför har man sänkt/subventionerat priserna så att det går att äta en fullvärdig måltid för 2,50 dollar. Även västerländsk mat är billig, en Big Mac meny kostar 5 dollar.
Under de första trevande dagarna i Singapore var food courten ingen höjdare. När jag gick in på min lokala food court såg jag Pig Organ Soup, Fishball Noodles, Fish-head curry och liknande överallt. Efter lite letande hittade jag snart mer normala rätter så som chicken rice, kyckling med nudlar, goda wok-rätter etc. Efter ännu någon vecka vågade jag ge mig ut på mer spännande kulinariska äventyr. Fishball Noodles, Laksa, konstiga kinesiska soppor etc är numera återkommande rätter i min vardag.
En annan favorit är alla färskpressade fruktjuicer som finns överallt. Vi pratar inte Brämhults färskpressade juicer utan här sker pressningen oftast on-demand. Beställer man en Mango-juice så mixas några mangobitar och lite is i en mixer. Resultatet blir att man i princip dricker en mango. Fantastiskt gott.
fredag 4 september 2009
Why I love the rainy days
I morse kände jag att det var något fel med vädret. Det var för varmt och för fuktigt, jag blev genomsvettig av att gå 300 meter mellan busshållplatsen och studierummen. Det kan bara innebära en sak, det kommer att regna idag. Just nu regnar det fruktansvärt mycket utanför, går man utanför tak så blir man genomblöt på 10-15 sekunder.
När det regnar i Sverige går hela nationen in i någon slags kollektiv depression. Aftonbladet försöker sälja lösnummer på "Till helgen blir det sol i hela landet"-artiklar. När det är soligt och varmt är det tvärtom, någon slags kollektiv glädjeyra som gör att folk tycker det är okej att dricka öl på en uteservering en semestereftermiddag eller gå runt på stan i linnen som inte täcker de fula tatueringarna man gjorde på 60-talet.
I Singapore tycker man däremot att det är ganska skönt när det regnar. Regnet kyler ner luften, ibland ner mot 24-25 grader vilket gör att det faktiskt går att röra sig utomhus. Inget gott som inte för något ont med sig, ikväll kommer det att vara så fruktansvärt varmt och fuktigt att man inte kan ha en vit skjorta på sig utan att den blir genomskinlig.
Det oregelbundna vädret för även med sig två problem:
När det regnar i Sverige går hela nationen in i någon slags kollektiv depression. Aftonbladet försöker sälja lösnummer på "Till helgen blir det sol i hela landet"-artiklar. När det är soligt och varmt är det tvärtom, någon slags kollektiv glädjeyra som gör att folk tycker det är okej att dricka öl på en uteservering en semestereftermiddag eller gå runt på stan i linnen som inte täcker de fula tatueringarna man gjorde på 60-talet.
I Singapore tycker man däremot att det är ganska skönt när det regnar. Regnet kyler ner luften, ibland ner mot 24-25 grader vilket gör att det faktiskt går att röra sig utomhus. Inget gott som inte för något ont med sig, ikväll kommer det att vara så fruktansvärt varmt och fuktigt att man inte kan ha en vit skjorta på sig utan att den blir genomskinlig.
Det oregelbundna vädret för även med sig två problem:
- Det går inte att planera något efter vädret. Att planera en beach-utflykt till Sentosa en dag i förväg går inte. Det är omöjligt att veta hur vädret kommer att vara nästa dag.
- Det går inte att hänga tvätt, dra till skolan och hoppas att tvätten ska vara torr när du kommer hem. Det spelar ingen roll om det är soligt på förmiddagen, det kan komma en störtskur på eftermiddagen som totalt dränker din nya vittvätt utan att du har en chans att hänga in den.
torsdag 3 september 2009
Dessa utbytesstudenter
I Linköping är utbytesstudenterna, ja, vad ska man säga, måttligt populära. Jag kan dra mig till minnes att jag pratat med några spanjorer någon enstaka gång på någon korridorsfest i Ryd. Utbytesstudenterna rör sig i flock, bor på samma ställe, går ut på samma ställen etc. Dessa kollektiv är oftast väldigt högljudda och allmänt störiga. Några typiska utbytesstudentbeteenden i Linköping:
- Sjunger och lever rövare när de rör sig ute på nätterna.
- Går klädda i LiU-tröjor. Seriöst, de enda som går runt med LiU-tröjor en skoldag är utbytesstudenterna. Alla andra har en LiU-tröja men skulle aldrig använda den annat än på den där sunkiga grillaftonen i sin hemstad.
- Plockar åt sig av allt som bjuds på arbetsmarknadsdagar. Helt ogenerat länsar de monter efter monter på godis och gratispennor utan att så mycket som reflektera över det bjudande företagets namn.
- Rör mig i flock tillsammans med andra utbytesstudenter. Bor tillsammans, äter tillsammans, går ut på samma ställen. För några helger sen arrangerades en stor förfest i en av grannlägenheterna. Vi var säkert 50-60 studenter som åkte i samma MRT-vagn in till stan efteråt och tro fan om inte spanjorerna och fransmännen sjöng och levde rövare likt sina landsmän i Linköping.
- Jag har köpt en NUS-tröja. Faktum är att samtliga utbytesstudenter man träffar på gymmet tränar i NUS-sporttröjor. Jag tog det till och med så långt att jag köpte en i NUS färger, orange och blå. Jag valde även piké-modellen så att jag ska kunna använda den på tennisbanan/golfbanan och även i skolan.
- Jag har (hittills) inte tagit några gratispennor från någon monter på en arbetsmarknadsdag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)